Hoppa till huvudinnehåll Gå till startsidan

Så gav Robin musikhuset i Karlskrona nytt liv

När Robin Aronsson var åtta år besökte han musikhuset Oden för första gången med sin pappa. I vuxen ålder fick han drömjobbet – att dra igång verksamheten i huset igen. ”Det känns som en dröm, det här huset betyder så mycket”, säger han.

De orangerödputsade väggarna bär på sin egen historia, liksom de gamla affischerna på väggarna, som visar artister som spelat i huset de senaste 40 åren.

– De flesta som är här första gången säger ”wow, vad coolt”. Det ser verkligen häftigt ut här inne, som att det har funnits länge. Det är någon själ i det. Man behöver nästan komma hit för att förstå. Men man ser att det är ett kreativt ställe; att här har varit mycket tankar och idéer, säger Robin Aronsson.

Interiör i musikhuset Oden.
Interiör i musikhuset Oden.

I strax över ett år har han arbetat på NBV som verksamhetsutvecklare, med uppdrag att dra igång verksamhet i det historiska musikhuset i Karlskrona. Själv var han första gången i huset som åttaåring, när han följde med sin pappa till replokalen. I tonåren drog han och några kompisar igång ett eget band och Robin Aronsson blev cirkelledare för bandet, via studieförbundet NBV.

– Då var det Åsa som jobbade här på NBV. Jag tänkte att hon hade världens bästa jobb. Så senare, när den här tjänsten blev ledig så kände jag: ”jag måste ha det här jobbet”. Jag känner så fortfarande – det är världens bästa jobb.

Robin Andersson.

I början gick han runt själv i lokalerna och försökte ta reda på vilken verksamhet som fanns och inte. Rensade i förråden. Funderade hur han skulle få folk att upptäcka huset igen.

– Jag har varit vaktmästare och verksamhetsutvecklare. Jag gör lite allt möjlighet. Huset har funnits sedan 1986 och förråden har stått still sedan dess … Men det är det som är det roliga, att det händer så mycket olika saker.

Affischer i musikhuset.
Affischer i musikhuset.

Robin Aronsson började arrangera spelningar i flera olika musikgenrer. I början var det han som bokade artister, stod i kafét, skötte ljudet.

– Innan jag började hade det varit dött ett tag. Jag har jobbat mycket med att få igång verksamheten, så att folk vet att det finns och att det händer saker. Jag anordnade konserter varannan vecka i början. Jag visste att det skulle bli mycket jobb, men att det skulle vara möjligt med hårt arbete.

Arbetet lönade sig. Snart började det hänga ungdomar på konserterna.

– Och då fångade jag upp dem när de var här, frågade om de ville hjälpa till. När jag fick ihop några så startade vi studiecirklar i studioteknik. Så nu sköter ungdomarna ljudet på konserterna. De har lärt sig allt själva – och det är proffsklass på ljudet.

Visionen har varit att gå från ett hus som drivs av en person, till ett hus som drivs av studiecirklar och folkbildning. Och arbetet är på god väg. Nu under våren drog det igång en studiecirkel där några skulle lära sig baka veganska kakor till kafét. En del band är igång och spelar musik, och det har startats en studiecirkel i arrangörskap, där deltagarna ska få boka konserter till musikhuset. Tanken är också att inreda en ateljé i huset, för att få in annan kultur.

– Jag vill att musikhuset ska vara en plats för kreativitet. Att det ska finnas möjlighet för alla att vara med och påverka och bestämma vad som ska hända här. Jag brinner för att få ungdomar engagerade, att de ska känna sig behövda, och att det finns någonstans för dem att vara. Det är jättebra att det finns ett ställe för dem där de inte behöver festa eller dricka eller ta droger, för att ha kul.

Och just att musikhuset är en nykter mötesplats är något som Robin Aronsson insett betydelsen av allt mer. Som gänget med ungdomar som först tyckte att NBV och nykterhet var töntigt.

– Men så snackade vi lite mer avslappnat. Jag frågade hur det var i deras åldersgrupp, om de festade mycket och så, och berättade hur det var när jag var ung. Varje gång vi träffades pratade vi om nykterhet. Nu har de slutat dricka alkohol helt. De sa: ’Vi ska inte dricka mer, folk är så dryga.’ Och de har stått i entrén här på musikhuset och haft hand om alkolåset. Det är nog det jag känner mig stoltast över hittills i mitt arbete. Det ger en liten tår i ögat faktiskt – att jag kan påverka till något positivt.

Och Robin Aronsson tror verkligen på vikten av att människor hittar en plats där de får vara.

– För mig handlar folkbildning om sammanhang. Att dela intresse med andra, träffa likasinnade, och liksom känna att man betyder något, att man är viktig. Folkbildning motverkar psykisk ohälsa, motverkar ensamhet, motverkar kriminalitet. Det är en grund till ett välmående samhälle.

Snart ett år efter Robin Aronsson började fixa i musikhuset har saker nu börjat rulla på. Och trots allt arbete tycker Robin Aronsson fortfarande att han har fått drömjobbet.

– Det har inte varit så lätt. Jag har aldrig gjort något liknande tidigare. Jag har behövt tänka utanför boxen och försöka hitta lösningar. Det har varit tufft att göra allt själv, men nu börjar det rulla på. Det är jättekul att kunna utveckla det till det bättre. Det känns fortfarande som en dröm att jobba med det här – det här huset betyder så mycket.

Musikhuset_Oden_foto_RA-7.jpgMusikhuset Oden i Karlskrona.

Studiecirkel om poddande med Jasmin Nur

Poddaren och frilansjournalisten Jasmin Nur berättar om sitt samarbete med NBV där hon hållit i studiecirklar om poddande.

Poddaren och frilansjournalisten Jasmin Nur samarbetar med NBV och håller i studiecirklar om poddande samtidigt som hon driver sin egen podcast ”Halvlek med Jazz”.

I Jasmin Nurs sportpodcast ”Halvlek med Jazz” intervjuar hon professionella fotbollsspelare på ett mer personligt plan. Redan 2016 smygstartade hon sin podcast när hon började spela in sig själv på mobilen i samband med EM där hon kommenterade samtliga matcher och delade med sig av sina analyser.

– Fördelen med poddar nuförtiden är att man inte behöver avancerade utrustningar eller behöver ha en hel produktion bakom. Det funkar alldeles utmärkt att börja i den änden jag valde att göra, nämligen spela in sig själv på mobilen, men samtidigt vill man att ljudet ska vara så bra som möjligt och då är det bra med en riktig mikrofon. 

Genom samarbetet har Jasmin Nur fått möjlighet att använda utrustning från NBV och hon beskriver det som väldigt givande på många olika sätt. 

– För mig har det varit väldigt givande att få möjlighet att dela med mig av mina erfarenheter. Deltagarna har själva varit med och påverkat hur vi tillsammans ska lägga upp studiecirklarna och har haft ett väldigt stort engagemang. Mina studiecirklar har främst handlat om hur man ägnar sig åt “story telling” och hur enkelt det kan vara att komma igång med en egen podcast, berättar Jasmin Nur.

Söker du replokal i Örebro?

Vi erbjuder er en fullt utrustad replokal med allt du och kompisgänget kan tänkas behöva för att komma igång och spela musik tillsammans.

Starta en studiecirkel och få tillgång till lokalen inom en månad! Kostnad- och bokningsinformation vid visat intresse.

Kontakta Tobias Mattsson, verksamhetsutvecklare genom att klicka här!

Eller använd formuläret nedan för anmälan där vi återkopplar till dig.

Kom och utbilda dig som cirkelledare

Är du cirkelledare i någon av våra verksamheter? Då erbjuder vi dig grundläggande cirkelledarutbildning.

clu1.png📚Folkbildare i utveckling – Ledaren i fokus 2025

Anmäl dig här

NBV Syd bjuder er till en två-timmars-utbildning för dig som är eller vill bli cirkelledare hos Studieförbundet NBV. Cirkelledarutbildning Steg 1B kommer bla. att ta upp:
• NBV:s profilområden
• Vad folkbildning är
• Förklaring om det nya sättet att jobba vidare med studieplanen
• Hur du kan skapa en bra stämning och miljö i din studiecirkel
• Tips och idéer från varandra mm.

📆Välj gärna ett datum som passar dig

Maj: Tors 22:a kl. 17:00 – 19:00
Juni: Tors 19:e kl. 17:00 -19:00
Sep: Tors 25:e kl. 17:00 – 19:00
Okt: Tors 23:e kl. 17:00 – 19:00
Nov: Tors 20:e kl. 17:00 – 19:00
Dec. Tors 11:e kl.17:00 – 19:00

🔰 Det är viktigt att du först har genomfört den digitala delen av utbildningen. Länk till den digitala delen skickas via din verksamhetsutvecklare till dig! 

📍Plats: NBV-huset, Ystadvägen 15, Malmö

Var med i en pappagrupp

Vill du träffa andra pappor och utvecklas som förälder?

I höst startar vi pappagrupper i Jönköping där du möter du andra pappor för att dela erfarenheter, lära av varandra och växa tillsammans som föräldrar. 

Ta del av föreläsningar, diskussioner och samtal som ger dig möjlighet att utvecklas i ditt föräldraskap och ger dig verktyg för att stärka ditt föräldraskap.

Vi planerar att starta studiecirklar i Öxnehaga i Huskvarna och Österängen i Jönköping. Alla pappor i området är välkomna att delta, oavsett bakgrund eller familjesituation. Vi tror på mångfald och inkludering, och vill skapa en grupp där alla känner sig välkomna och accepterade.

Ansvarig för pappa-grupperna är NBV:s verksamhetsutvecklare Hristo Uygul. Klicka här för att kontakta Hristo!

Behöver du en studio för att spela in din podd?

NBV har en studio mitt i Stockholm City för dig som vill producera musik eller spela in en podcast.

Varmt välkommen till poddstudion hos NBV i centrala Stockholm. Här finns all utrustning du behöver för att spela in en podd med bra ljudkvalitet. 

I studion finns bra inspelningsmiljö och allt du behöver för att komma igång, eller fortsätta göra din podd.

På plats har vi ett ljudkort Focusrite Scarlett 18i8 som behövs för att spela in i datorn. Vi har även tre mikrofoner (Rode NT1-A), hörlurar (Beyerdynamic DT-240), en hörlursmixer (LD Systems HPA 4) och en iMac med Garageband, där du enkelt kan redigera din podd.

Poddstudion finns på Klara södra kyrkogata 20 i Stockholm (t-bana T-centralen).

Vill du spela in din podd hos oss, eller bara veta mer? Klicka här för att kontakta en verksamhetsutvecklare!

Drogkunskap för vuxna – Intresseanmälan

Drogkunskap för vuxna är en kort studiecirkel under utveckling. Detta är en unik möjlighet att både lära dig mer och samtidigt hjälpa oss att bygga en viktig studiecirkel för framtiden.

Den här cirkeln är för dig som är förälder, mor- eller farförälder eller en annan viktig vuxen i ett barns liv. Kanske har du frågor om hur droger påverkar individen och samhället, eller funderar på hur du kan bemöta ungdomars funderingar? Oavsett dina förkunskaper är du varmt välkommen att delta! Intresseanmälan kan göras längre ner på sidan eller genom att fylla i formuläret här.

Två sätt att delta:
🟢 På plats i Skutskär – För dig som har barn på Älvbodaskolan i Skutskär eller bor i området och vill delta i en fysisk studiecirkel.

🟢 Digitalt – Om du föredrar att delta online via Zoom.

Under tre träffar kommer vi tillsammans att:
🗣Utforska och diskutera hur droger påverkar både individen och samhället, utifrån våra egna erfarenheter och det material vi tar del av.

❓Utmanas i våra föreställningar genom att granska myter och fakta – vad vet vi egentligen, och hur kan vi förstå information om droger på ett nyanserat sätt?

👥 Samtala om hur vi vuxna kan närma oss ämnet med barn och unga – hur skapar vi en öppen och trygg dialog där vi kan bemöta deras frågor utan att döma eller skapa onödig oro?

Vi använder studiematerial från NBV, resurser från Narkotikapolitisk center samt material från UR serie Allt om knark. 

Alla deltagare får även Droghandboken som extra referensmaterial.

Cirkeln leds av en cirkelledare från NBV. Ledarens roll är att hålla ihop samtalen, lyfta frågor och skapa en atmosfär där alla kan bidra. 

Detta är en testcirkel, vilket betyder att vi gärna tar emot era tankar och synpunkter! Era erfarenheter och reflektioner kommer att hjälpa oss i utvecklingen, samtidigt som du själv får kunskap som är värdefulla för dig och de unga som du är en viktig vuxen för.

Praktisk information
🕒 Tre tillfällen, 3 studietimmar per gång. (1 studietimme = 45 minuter) Exakt dag och tid bestäms tillsammans med studiecirkelledaren.

📍 Välj: På plats i Skutskär eller digitalt via Zoom

💰 Kostnadsfritt (i testfasen)

👉 Intresseanmälan görs här

Vi hoppas du vill vara med och utveckla den här viktiga studiecirkeln tillsammans med oss på NBV! 

Upplevelserna av förtäckt våld blev nytt studiematerial

Kajsa Smeder ville förstå vad som hänt. Så hon fördjupade sig i det förtäckta våldets mekanismer. Det tillsammans med andras berättelser resulterade i boken ”Dom slog oss aldrig”. Nu finns boken tillgänglig som studiematerial hos NBV.

Allt började med att Kajsa Smeder och en vän började berätta för varandra om sina förhållanden.

– Vi hade aldrig blivit slagna, men behövde hjälp ändå. Jag kunde inte sätta fingret på det … Så jag började göra research, och jag gick väldigt djupt, berättar Kajsa Smeder.

Förklarade processer
Hon startade tillsammans med vännen ett initiativ som heter Invicta. Personer som blivit utsatta för emotionellt våld skickade in sina erfarenheter, och Kajsa Smeder förklarade vilka processer som pågick under de beskrivna händelserna.

– Det där höll på i några år. Sedan orkade vi inte höra alla tragedier längre. Det blev för jobbigt att finnas där för folk och lyssna. Men vi ville inte att det skulle dö helt, utan ville lämna något efter oss. Därför skrev jag den här boken.

Kajsa_Smeder_3x2_foto_Nathalie_C._Andersson.jpg
Kajsa Smeder. Foto: Nathalie C. Andersson

Hon beskriver ”Dom slog oss aldrig” som en handbok för överlevare. En bok som blandar vittnesmål med teori.

– Det är en handbok som tar läsaren med steg för steg i de här insikterna man får efter man har varit i ett sådant här förhållande. Vad är det som händer, hur man kan ta sig ur, vad man kan få för hjälp?

Bygger på fakta
Boken bygger på fakta från böcker, forskning, expertutlåtanden och liknande. Kajsa Smeder har också arbetat med temat i både en egen kandidatuppsats och magisteruppsats.

– Sedan är boken läst två gånger av en fokusgrupp bestående av överleverare, för att säkerställa att informationen är relevant, och att den inte är allt för triggande att läsa. Vi har använt ett gulligt bildspråk för att innehållet inte ska blir för mörkt. Boken är kort och omfamnas av layouten på ett väldigt gulligt sätt, som ett sätt att hjälpa läsaren.

Studiecirkel om förtäckt våld
Tillsammans med en studieplan utgör boken grunden för en studiecirkel på temat förtäckt våld.

– Den förtäckta formen av våld är den som är innan alkoholen kommer. Alkoholen tar bort spärrarna, och det som är förtäckt blir då utåtagerande. Det här är våldet som är svårt att sätta fingret på, men som blir tydligt sen när någon dricker – det blir uppenbart då.

Kajsa Smeder hoppas att studiematerialet kan användas brett, både som vidareutbildning för föreningar och grupper, och kanske även av organisationer och kvinnojourer.

– Boken är både för folk som har en tidigare missbruksproblematik, för våld är ganska vanligt i de relationerna, och för vem som helst som har ett intresse av det här. Alla som har kommit i kontakt med boken och har läst den, är eld och lågor. Det är svårt att förklara exakt vad förtäckt våld är, men i boken så blir det väldigt tydligt. Jag tror att våld är mycket vanligare än man tror, speciellt de förtäckta våldsformerna. Jag tror att nästan alla har upplevt det, säger Kajsa Smeder.

Olika typer av våld
Hon tycker att boken fyller ett kunskapshål.

– Boken behövs för att det inte finns något annat. Det här är ett ganska nytt sätt att se på det. Det finns teorier om vad våld är, det kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt. Det är olika beskrivningar, men alla pratar om ungefär samma sak. I stället för att vi pratar om det som emotionellt eller latent våld, så blir det här som ett spektrum som finns över alla våldstyper. Pratar vi om att det finns, så kommer vi att se det. Jag tror det kan vara ganska läkande för de som går igenom det här, att förstå att de inte är ensamma, och att det finns väldigt hjälp att få.

Kajsa Smeder har tagit fram boken under sina högskolestudier, och studieplanen som en del av sitt arbete som verksamhetsutvecklare på NBV i Norrköping.

– Vår sakfråga är nykterhet. Och när det kommer till nykterhet så kan vi inte bara snacka om alkohol och andra droger. När det finns knark och droger så har vi psykisk ohälsa, våld, kriminalitet. Jag ser att de går hand i hand. Därför finns det ett värde av att även prata om de bitarna. Folkbildningen ska hjälpa människor att ta hand om sig själva och bygga samhället. Och det här materialet kan hjälpa folk på vägen.

Läs mer om studiematerialet här och starta en studiecirkel på temat.

Domslogossaldrig.pngIllustration från ”Dom slog oss aldrig”. Illustration: Kajsa Smeder

Så var det på Folk och Kultur

Samhället behöver mer av folkbildningens enande kraft. Därför var NBV på Sveriges största kulturpolitiska konvent – Folk och kultur – för tredje året i rad.

Folkbildningen är möten
De är i de riktiga mötena som vi människor ses och bryter idéer tillsammans. Vi utmanas, utvecklas. Det är det som är folkbildning. Därför var NBV med på Folk och kultur i Eskilstuna den 5–7 februari 2025.

Med VR-dans, framförande av förbjudna afganska melodier och samtal i Schabraket har NBV bidragit till att lyfta folkbildningens roll i demokratin.

– Jag hoppas att vi har lämnat ett avtryck hos alla de vi har mött, och att det spelar roll i folkbildningens framtid, både lokalt och nationellt. Folk och kultur är ju den viktigaste arenan för kultur- och folkbildningspolitik, så det känns självklart att vi har en tydlig närvaro där, säger Emelie Enlund, verksamhetsstrateg på NBV.

Levt folkbildning
Emelie Enlund är mest stolt över att NBV och alla medarbetare på plats verkligen levt folkbildning, i både ord och handling.

– Jag upplever att vi bjuder in till någonting som man bör ta på största allvar – de här demokratiska samtalen – men att vi gör det på ett lekfullt och inbjudande sätt. Att de här viktiga samtalen faktiskt sker hos oss. Det känner jag mig stolt och glad över.

Mer om vad NBV gjorde på Folk och kultur
I NBV-montern kunde besökaren träffa våra medarbetare från hela landet och lära mer om vår verksamhet och vad vi gör inom kultur och folkbildning.

Besökarna kunde också boka ett samtal i SCHABRAKET, installationen för möten som alla kan se men ingen kan höra. NBV vill inspirera till att fler lämnar sina filterbubblor och tar del av oväntade samtal och möten. Under Folk och Kultur kunde deltagarna boka #ettoväntatmöte i SCHABRAKET.

Besökarna kunde också ta del av musikprojektet ”De förbjudna melodierna” som leds av Taher Azizi från NBV Syd. Projektet förenar afghanska och svenska musiker i en unik musikfusion. Med afghanska melodier, som är förbjudna under dagens talibanstyre, skapas och framförs musik som symboliserar vikten av fri kultur.

På plats fanns också koreografen Robin Jonsson som bjöd på en interaktiv VR-upplevelse där rörelse var i fokus.

Foto: Per Bille/Folk och kultur
Foto: Per Bille/Folk och kultur
Foto: Per Bille/Folk och kultur